Min Synpunkt: Kan vi bli en spjutspets?

”Berätta allting som du vet Om din egen verklighet” Så skrev Peter Wahlberg i sin sång ”Vi ska känna att vi lever” någon gång under andra halvan av 70-talet. Det är egentligen den enda vägen vi kan gå om vi ska få andra att inse rimligheten i våra krav

Genom att beskriva hur våra liv ser ut får vi en värdemätare på hur långt det är kvar tills det att alla människors lika värde blir en sanning.
För min del har jag kommit fram till att informationsarbetet måste vara en huvuduppgift om vi ska lyckas med vårt förändrings- och förbättringsarbete.
Ett informationsarbete som bygger på våra livserfarenheter parat med faktakunskap om vår grupp som helhet i kombination med pådrivandet om att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska genomföras i alla samhällsplan.
Idag lever vi i en extremt informationstät tid. Därför är det viktigare än någonsin att vi blir mycket skickliga på att utforma och sprida vår information.
Vi behöver fundera på hur vi ska utforma ”Vår Synpunkt” så vi alla känner oss peppade av läsningen.
Vi måste lära oss att hantera sociala medier i både skrift och med korta snärtiga videoklipp.
Våra informatörer behöver bli fler och ges en högre status.
Eftersom vi aldrig kommer att bli en majoritet behöver vi blåsa liv i insikten om hur oerhört viktig tanken om solidaritet är om vi någonsin ska nå jämlika levnadsvillkor.
Ingen seriös person kan väl hävda att det är fel på utgångspunkten att vi ska ha makten över våra egna liv?
Som påtryckningsgrupp blir vi dock aldrig starkare än vår egen samlade kraft.
Därför behövs varje individs insats.
Peter Wahlbergs sång fortsätter så här:
”Sen är det dags att göra något själv
Ja sen är det dags att göra något själv”
När alla som vill göra skillnad sedan gör det tillsammans har vi chansen att bli en spjutspets för en rättvisare framtid.
Kan det vara dags för det nu?
Fredrik Ahlkvist,
Ledamot i distriktsstyrelsen