Varför inte fler nya svenskar?

-När jag umgås med seende från Iran känner mig särbehandlad. Men inte när jag träffar svenskar med synnedsättning. Då känner jag mig som en människa, säger Khodadad Bahrami.

-Det enda jag ville, var att få tillbaka synen. Jag tänkte inte på något annat, inte på att bo kvar i Sverige, inte på hur ett liv som synskadad skulle bli, säger Khodadad Bahrami. Han kom till Sverige för 24 år sedan, som flykting med splitterskador i ögonen. Vi träffas i hans kontor på Samhall och han berättar om sin resa från den första tiden som invandrare till ett liv som innehåller jobb, familj och akademisk utbildning. SRF spelade en stor roll för den resan och vi har träffats för att tala om varför inte fler med invandrabakgrund syns i SRF.

Men först tillbaka till 1980-talet. Khodadad Bahramis syn blev kraftigt sämre kort efter ankomsten till Sverige. Flera operationer, både i Sverige och utomlands misslyckades.

-När det inte gick att rädda synen bestämde jag mig för att jobba med mig själv, att bo och leva här i Sverige och att lära mig saker. Jag fick kontakt med Unga synskadade och tyckte det var jätteroligt. Jag kom från en annan kultur, men eftersom vi alla var synskadade fungerade det. Jag kom igång och tänkte inte på ögonen utan på mig, på mitt liv, säger Khodadad Bahrami.

-Jag fick aldrig någon rehabilitering men det gick ändå. Det var viktigt att lära sig svenska. Språket är nyckeln till samhället. Även om man inte får jobb så blir livet roligare.
-Jag ville umgås med svenskar och lärde mig mycket hos Unga Synskadade. Jag deltog i årsmöten även om jag förstod väldigt lite. Jag ville bara vara med. Jag kände gemenskapen, jag kände mig tryggare med dem, vi skrattade tillsammans.

-Jag fick inspiration att utbilda mig, att lära mig använda vit käpp och att arbeta hårdare för att lära mig mer.

Idag frågar sig Khodadad Bahrami varför inte fler med synnedsättning syns i SRF.

-Jag tycker man kan fråga sig som synskadad invandrare, varför är jag inte med och deltar i lokalföreningarnas aktiviteter? Vad är det som hindrar mig? Är det språket? Jag tror att de flesta talar tillräckligt bra svenska. Känner man sig inte välkommen? 

Det sistnämnda tror Khodadad Bahrami spelar en roll.

-Vi känner oss inte varmt välkomnade. Men vi kommer från en kultur där man skrattar och skojar mer. Om svenskar är mer reserverade betyder det inte att vi inte är välkomna.

-Visar vi att vi är delaktiga blir det lättare. Man behöver inte gå på lokalföreningens möte varje vecka, men man kan visa sig ibland och säga hej.

-Fler behöver ställa frågan ”Vad är bra för mig som synskadad invandrare?”.

 -Tillsammans med svenskar blir vi starkare och kan få både ett bättre och ett roligare liv.

Khodadad Bahrami tror att bristande föreningsvana kan spela en roll. När så mycket av stödet kommer från samhället blir det också mindre tydligt vilken roll SRF har.

-Här handlar det om ett moraliskt ansvar. Färdtjänst och syncentraler är sådant som SRF har varit med och drivit fram, säger Khodadad Bahrami.

 -Och ju äldre vi blir desto mer kommer vi att märka att vi behöver SRF.

Men man ska inte räkna med att invandrare själva söker sig till SRF. Det är också SRF:s uppgift att locka invandrare och att ha detta som ett uttalat mål, säger Khodadad Bahrami.

-SRF ska inte vara rädda för influenser utifrån. Sverige påverkas av vad som händer i andra delar av världen. SRF stärks med mer mångfald och större utblick.

-Ge invandrare chansen, ge oss uppdrag, där kommer etik och ansvar in, visa att ni inte är rädda för influenser utifrån.

-Genom att erbjuda uppdrag ger man signalen att vi är välkomna. Många med invandrarbakgrund får inte chansen idag. Här behöver SRF jobba mer.

Khodadad Bahrami är en av de som fått chansen. Han sitter sedan i våras i styrelsen för SRF Stockholms och Gotlands län. Han är även ordförande i Synskadade kurder, som har 29 medlemmar och sedan september också är branschförening i SRF, och kommer att representeras på förbundets kongress nästa höst. Khodadad Bahrami är även styrelseledamot i gruppen för persisktalande inom SRF, det finns även grupper för arabisk- och spansktalande, samt för öst- och centraleuropéer.

-För nysynskadade kan det vara viktigt med de här grupperna, säger Khodadad Bahrami, som samtidigt rekommenderar nysynskadade invandrare att söka sig till svensktalande i SRF, som han själv gjorde.

-Fördelen med att vara branschförening är att man bygger upp en förenings- och organisationsvana som kan vara viktig att ha med sig när man söker sig till andra delar av SRF. Det är också erfarenheter som kan få en vidare betydelse när vissa medlemmar tar med sig dem tillbaka till sina hemländer och sprider dem vidare där, säger Khodadad Bahrami.

Johan Rosengren