Min Synpunkt: Helt orimlig byråkrati kring arbetshjälpmedel

-Jag har själv upplevt det byråkratiska krångel som finns kring datorstödda arbetshjälpmedel. I mitt fall gick det så långt att jag nästan gav upp och var nära att sluta arbeta, skriver Per Karlström.

Med effektiva hjälpmedel blir både den som är gravt synskadad och de som är synsvaga värdefulla resurser att räkna med på en arbetsplats. Att få vara den resurs, som man är, med rätt hjälpmedel, är viktigt för att känna stolthet och ha bra självkänsla på jobbet.

Det går alltid att hävda att hjälpmedlen är dyra - men alternativet, att inte kunna göra arbetet så bra och effektivt som möjligt, är mycket mer kostsamt för samhället.

Den snabba tekniska utvecklingen är en stor tillgång för oss som är synskadade, men kan också bli ett hot om tilldelningen av hjälpmedel inte är tillräckligt effektiv och flexibel.

Min egen erfarenhet är att det tar alldeles för lång tid och är alldeles för krångligt att få nya arbetshjälpmedel. En kraftigt försämrad syn och ett nytt operativsystem på arbetsplatsen gjorde att jag behövde nya hjälpmedel. Då satte den stora byråkratikvarnen igång att mala, långsamt, mycket långsamt. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och AMI Syn ansåg att det var någon av de andra två som skulle hjälpa mig. Att jag behövde nya arbetshjälpmedel var alla helt ense om.

För att göra en mycket lång historia kort så tvingade jag till slut AMI Syn att hjälpa mig. Då hade det redan gått drygt ett år och innan AMI Syns kvarnar malt färdigt hade det gått ytterligare ett och krävts konsultarvoden på över hundra tusen för att bedöma om den lista jag själv satt ihop på lämpliga hjälpmedel kunde godkännas. En skrämmande och dyr ineffektivitet. Den som behöver arbetshjälpmedel ska inte behöva skickas runt mellan olika myndigheter - som dessutom är okunniga om hur man löser våra problem.

Mitt förslag till lösning är att Syncentralerna får ett helhetsansvar för att underlätta och stärka oss som är synsvaga och blinda, både i hem-, fritids-, och arbetsmiljö. Syncentralerna bör få ansvaret för tilldelningen av arbetshjälpmedel.

På Syncentralen finns erfarenheten och kunskaperna om olika synskador och vilket stöd som gör varje individ mer självständig, effektiv och hel som individ. Detta innebär inte bara datorstöd utan även ADL och andra tekniker som Syncentralerna kan lära ut.

Olika grundlösningar skulle kunna sättas ihop för olika typer av synskador och utifrån dessa skräddarsys sedan lösningar för individ och arbetsplats.

Sparade resurser som idag läggs på onödig byråkrati kring arbetshjälpmedlen skulle då kunna ge många fler synskadade arbete och fler skulle kunna behålla sina arbeten längre än i dag.

Per Karlström
Ledamot av SRF Stockholm och Gotlands läns styrelse