Kaj säger farväl

På årsmötet den 26 april avgår Kaj Nordquist som ordförande efter 14 år. I höst börjar han arbeta som kanslichef på ett annat handikappförbund, ett arbete som inte går att förena med att vara ordförande i distriktet.

Hur känns det att kliva av efter 14 år?
- Det som känns är att det finns en del jag skulle velat göra som inte är gjort. Något jag känner stolthet över och som jag tror faktiskt beror direkt på att jag var ordförande och inte någon annan, är medlemsforum. Det var något jag drog igång, inte utan betydande motstånd och jag tycker medlemsforum fungerar bra. Jag hade en massa idéer. En del av dem har förverkligats andra inte.

Vilket distrikt lämnar du efter dig?
-Jag tycker distriktet är i gott skick. Vi har en bra ekonomi. Budgetarbetet fungerar bra, det fungerar bättre än på många år. Jag tycker att vi har anställt en jättebra ny kanslichef, som jag har stora förhoppningar på. Jag tycker det är kanon att vi fått igång kamratstödsprojektet. Jag ser möjligheter till utveckling, till att vi tar fram fler projekt och utvecklar lokalföreningarna. Distriktet är i väldigt gott skick och med rätt bra framåtanda.

Vad har du för råd till din efterträdare?
En ordförandes roll är att driva saker, men om man inte får med sig styrelsen och lokalföreningsordförandena så bör man ta ett steg tillbaka. Det viktigaste är att vi håller ihop och att det inte blir intriger och strider. Jag har kört den linjen konsekvent att jag backat om det inte funnits stöd. Som ordförande är man ingen oppositionspolitiker inom SRF. Som ordförande är rollen att se till att saker hänger ihop och blir gjorda och att folk inte klöser ögonen ur varandra. Det är betydligt viktigare än att hävda sig själv.