”Jag kan det jag jobbar med och har en positiv syn på tillvaron”
- Jag har haft samma möjligheter som alla andra. Jag har både blivit befordrad och bytt jobb som synskadad. Man har sett till kompetens och vem jag är och inte till synskadan, säger Tony Lindlöf. Han leder en avdelning på Handelsbanken med ett 40-tal anställda och kontor i flera länder.
- Jag ser inte mig själv som synskadad. Det är inte så att jag skäms för min synskada, men jag se mig som Tony, som arbetar på bank, spelar gitarr och har familj och kompisar, säger Tony Lindlöf. Han är 53 år, lång och smal med kortklippt grått hår och klädd i mörk kostym när vi träffas i Handelsbankens eleganta kontor nära Kungsträdgården.
- Vissa saker kan jag inte göra, som att röra mig fritt på stan eller köra motorcykel. Men det finns så mycket annat jag kan göra.
När blev du synskadad?
- När jag började på Handelsbanken hade jag inga problem med synen. Efter några år fick jag dock veta att jag hade RP, Retinitis Pigmentosa. Från början var det inga större problem. Jag såg lite sämre men det gick att hantera. När jag började se så pass dåligt att det blev ett problem blev jag väldigt kreativ och hittade bland annat på orsaker till att inte behöva göra vissa saker eller hamna i situationer som blivit besvärliga för mig på grund av synen. Då var det jobbigt. Övergångsfasen från att se till att se dåligt var den svåraste fasen. Jag ville inte erkänna för mig själv eller för omgivningen att jag såg dåligt.
- När jag till exempel inte visste vart jag skulle gå fingrade jag på mobilen för att vinna tid. Jag hälsade också på alla jag träffade för att inte missa någon och framstå som dryg. Nu, när jag nästan inte ser alls är det mycket lättare. Nu ber jag om hjälp när jag behöver, de flesta människor är mycket vänliga och hjälpsamma. Det är en rekommendation; be om hjälp, inte alltid, men när du behöver.
- Jag har också haft "turen" att ha både en morbror och en bror som har RP. De har varit mycket viktiga för mig, ja, vi har nog varit viktiga för varandra, då vi kunnat stötta varandra och kunnat prata om våra utmaningar och möjligheter på ett naturligt sätt.
Hur var det att berätta för arbetsgivaren att du skulle komma att se allt sämre?
- Det var jobbigt innan jag berättade. Jag har dock alltid haft väldigt bra stöd från Handelsbanken och från alla mina chefer och kollegor. När jag väl berättade sa min chef ”Inga problem. Säg bara till vad du behöver så fixar vi det”. Så har det varit hela tiden. Om jag behövt en större datorskärm eller en talsyntes till min dator så har jag fått det. Det stöd jag fått från chefer och medarbetare har varit extremt viktigt. Jag vet att jag ser dåligt, men jag ser mig inte som synskadad på jobbet och jag tror inte heller att de flesta av mina kollegor går och tänker på det dagligen. Jag behandlas som vem som helst.
Det måste väl också ha varit svårigheter?
- Självklart finns det svårigheter med att vara synskadad. Jag älskar till exempel att jobba med kunder. I början av min karriär i banken arbetade jag väldigt mycket med kunder. Nu är det svårare, även om jag fortfarande gör det och även om jag fortfarande reser en hel del, men då har jag alltid med mig någon kollega.
Vad har du för hjälpmedel?
- Min Iphone är det bästa jag har, näst efter min familj och min gitarr. Jag har också en dator med tal och alla omkring mig som hjälper till. Det är sällan jag använder färdtjänst. Jag åker taxi i jobbet och åker med fru och barn. Jag använder inte käpp. För mig är den bara i vägen, eftersom jag blir ledsagad. Det är viktigt att hitta de lösningar som man känner är bäst för en själv.
Varför har just du kunnat göra karriär?
- Jag har haft både tur och bra stöd, men jag tror också att det handlar om personlig läggning och om kompetens. Jag kan det som jag jobbar med, och det gör mig attraktiv för arbetsgivaren. Jag har helt enkelt en kompetens som banken vill ha. Att ha en positiv läggning, som jag tenderar att ha, är också viktigt.
Var duktig på ditt jobb och ha rätt arbetsgivare?
- Jag hör hur det låter, det är naturligtvis inte så enkelt. Om man är ung och synskadad så gäller det att komma in på en arbetsgivare och få en bra start. Jag kunde se när jag började på Handelsbanken och det är möjligt att jag inte alls kommit in om jag varit synskadad, det vet jag inte. Rekommendationen till den som är ung och synskadad är att plugga så mycket ni bara kan för att få en bra utbildning så att ni får större möjlighet att kunna välja jobb för att ni sedan ska kunna ta steget in på en bra arbetsplats. Är du väl inne är det vad du presterar som är viktigt.
Har du varit i kontakt med andra synskadade i arbetslivet och gett råd?
- Ja, vi har några här i banken som är synskadade, men deras synskador är betydligt lindrigare än min. Jag har försökt att ge de tips jag har. Jag har också utbytt erfarenheter med många i RP-föreningen. Det är ett annat råd, gå med i en förening. Förutom att man får möjlighet att träffa en hel del trevliga och intressanta människor så ger det också en mycket bra möjlighet att få prata och ställa frågor kring hur andra hanterar sin synskada.
Nu är du en förebild och ett exempel för personer som normalt inte träffar någon med en synnedsättning.
- Så är det nog. Jag träffar många nya människor hela tiden och ibland får jag frågan ”Ser du inte?” ”Nej det gör jag inte”. Det blir oftast ingen mer fråga, men frågar någon så svarar jag. Sedan diskuterar vi det vi ska diskutera, som finansiering. Det har aldrig varit något problem. Ibland kan det vara en dörröppnare, en fördel att kunna tala med kunderna om min synskada.
Johan Rosengren
Om Tony Lindlöf
Arbete: Chef för en avdelning på Handelsbanken med ungefär 40 anställda, som arbetar med finansiering av företag,
Familj: Fru, som också jobbar på Handelsbanken och två vuxna barn.
Intressen: Förutom jobbet, som tar väldigt mycket av min tid, så älskar jag att resa och att umgås med mina vänner och min familj. Jag är också väldigt svag för god mat. Jag försöker att träna för att hålla mig i form och spelar gärna gitarr så ofta jag kommer åt.
Läs mer: Tony Lindlöf är medförfattare till "Boken om RP" .